”Vem är jag utan dig?”

När Anders dog, bara 51 år gammal, började jag skriva på ett annat, djupare plan. Varje morgon skrev jag i den gula anteckningsappen i mobilen, tömde mig på ord tills båda tummarna värkte. Det kändes livsviktigt att få ner alla tankar, formulera alla känslor, som om allt annars skulle riskera att försvinna, varje ögonblick raderas ut, varje förnimmelse lika förgänglig, precis som vi.

Vad ska hända nu? Hur ska jag orka allt som det innebär att existera? Finnas där för barnen? Finnas där för mig själv … Hur ska jag hantera denna förlamande sorg? Hur ska jag kunna begrava dig som jag har älskat i över halva mitt liv, sedan jag var tjugofem?

Vem är jag utan dig?

Vi hade varit tillsammans i 26 år, gifta i 24 år, halva mitt liv. Den 16 juni 2001 drog Anders sitt sista andetag på Ersta Hospice i Stockholm efter tre års sjukdom. Den dagen började en ny tideräkning.

Efter att ha skrivit varje morgon i ett år funderade jag över om den gula anteckningsappen kunde sprängas, precis som jag kände att mitt bröst höll på att göra.

Samtidigt började jag dela en del små texter på Instagram, fragment och betraktelser från min ofta sorgliga vardag och tusentals läste och kommenterade. Det tycktes träffa rakt i hjärtat.

För många tycks det vara den största skräcken att förlora sin livskamrat (förlora ett barn är ännu värre), förlora den man älskar, och bli kvar. Ensam.

Jag insåg snart att jag inte var ensam. Jag mötte rädsla, men framförallt kärlek och respekt.

Jag bestämde mig för att ge mig iväg på en inre och yttre resa, lika mycket en livsbejakande roadtrip som en akut livskrishantering.

I min bok VI SES PÅ ANDRA SIDAN – en änkas manifest för resten av sitt liv har jag utforskat en rad olika hälsoverktyg, terapeutiska och spirituella vägar genom sorgen. Både ur ett journalistiskt och ett personligt perspektiv.  Alla har gjort mig starkare på olika sätt. Jag började dejta olika platser. Jag har också rest igenom min och Anders relation. Framförallt har jag lärt mig att vara tacksam, för all den kärlek jag fått, för att jag lärt mig att våga manifestera och ta ut en ny riktning. Gå rakt igenom mörkret, ut på andra sidan, där solen skiner igen.

Hoppas min bok kommer ge dig kraft precis där du är i livet.

Vi behöver alla börja om ibland.

Alldeles nyss andades du. Nu är det tyst i rummet. Det enda som hörs är koltrastens sång, någon enstaka bilmotor och svagt slammer från staden som vaknar utanför. Och någon som gnyr och gråter. Är det jag?

Overklighetskänslor blandas med en stigande panik i bröstet. Jag försöker andas, men det kommer alldeles för lite luft. Vad ska hända nu? Vad ska jag göra? Jag är inte alls förberedd på det här. Många av mina vänner tror det, ska jag snart få veta.

”Ni måste ha förberett er på att han skulle dö, eftersom han var sjuk så länge.” Nej. Nej! Jag har knappt vågat tänka en sekund på det som skulle komma.
— Ur VI SES PÅ ANDRA SIDAN – En änkas manifest för resten av sitt liv

Om Carina

Carina Nunstedt är författare, förläggare och magasinsentreprenör (grundare av tidningen Mama med flera magasin). Tillsammans med Maria Borelius är hon producent för podden Hälsorevolutionen.

Hon har skrivit och medverkat i flera framgångsrika böcker, senast Vi ses på andra sidan – En änkas manifest för resten av sitt liv (Bookmark) och Cat Power Kattens läkande kraft (Bazar förlag, med Ulrica Norberg) som är såld till 11 länder. Carinas man, musikjournalisten Anders Nunstedt, gick bort den 16 juni 2021, endast 51 år gammal.

Hon bor i Stockholm tillsammans med sina två söner och de sibiriska katterna Mia och Magnum, som flyttade in och spred kärlek och värme när de behöves som allra mest.